Besiktning av bil idag...Blev att byta båda fjäderbenen på höger sida. Bara byta och se glad ut. Visserligen behövs det inte egentligen men orkar inte byta sakerna det va fel på så byter alltihop istället..Men det är lätt fixat.

Jag har tänkt på mitt jobb idag, detta är första stället jag känner mig behövd. Jag är omtyckt. Alla som kan hjälper mig med allt möjligt, är det något som krånglar..hjälper mina arbetskamrater till så mycket de kan. 

Har aldrig haft det så här bra på någon arbetsplats där jag har arbetat. 

T.o.m cheferna är helt underbara och försöker hjälpa mig. 

Jag känner att jag är värd något. Jag känner mig inte värdelös längre som jag har gjort tidigare. Jag är någon! 

Jag har känt mig värdelös i förhållanden, på arbetsplatser..överallt. Men absolut inte nu. Jag är värd något! 

Imorgon ska jag strutsa runt på stan och köpa julklappar. :D Det är riktigt kul. Även köpa lite julgodis. 

De flesta julklappar kommer jag att få tag på här i stan men måste åka till Rusta för att köpa 4 stycken klappar till en person som han verkligen behöver, det får jag göra på lördag. 

Idag är det exakt 2 månader kvar till julafton. Jag längtar verkligen! 

December - julmånaden är den bästa månaden på hela året. Det är så otroligt fint med lucia,ljus,tomtar m.m

//Mia

Allt ordnar sig till slut även om jag har svårt att se lösning på problemen för stunden men allting ordnar sig till det bättre. Det gick bra på mötet idag...fruktansvärt bra. Kom lite tidigare än väntat så fick prata med personen som skulle vara med på mötet och det kändes så bra för mig att prata med personen innan den andre personen kom. 

Hoppas verkligen att bilen går igenom besiktingen nästa vecka. 

Folk skriver i chatten till mig på facebook men ibland är jag så trött och less att jag inte orkar svara. 

Vissa meddelanden raderar jag för jag orkar inte prata med personen i fråga överhuvudtaget, men de flesta svarar jag.

Köpte en julskinka idag. 40 kronor/kg. Tyckte jag va billigt. Skönt att börja lite i tid istället för att vara ute i sista minuten jämt. 

Ska iväg på onsdag tror jag och handla lite julklappar till några stycken hade jag tänkt...får se hur jag mår. 

//Mia

Usch vilken fruktansvärd ångest jag har inför morgondagen då jag har möte med arbetsgivare m fl. 

En vill att jag ska gå upp i tid men jag klarar inte det pga mitt mående och jag har en så fruktsvänrd ångest inför detta så jag har ont över bröstet från vänster sida till höger och har svårt att andas. 

Jag har ringt vårdcentralen nästan varje dag sedan i juni då mitt läkarintyg gick ut men har inte fått en läkartid så jag har kunnat förnya det. Ringde om läkartid igår men då tyckte sköterskan jag pratade med att jag skulle ringa imorgon (som idag) klockan 8.00 om en akutid...visst, jag ringde men sköterskan jag pratade med idag tyckte inte jag skulle komma på en akutid utan jag skulle komma på en ny vanlig läkartid för att läkarintyget har gått ut och då måste de göra en ny bedömning så jag bokade in mig på en läkartid i slutet av denna månad....det fanns ingen läkartid före. 

Har ringt runt till varenda vårdcentral i närheten men alla säger att jag måste lista mig hos dom för att få en läkartid, ändå står det på 1177:s sida att man kan gå till vilken vårdcentral som helst i landet...Listade mig på en annan ort där vårdcentralen ligger i sjukhuset, ska ringa på fredag om läkartid dit och hoppas verkligen att jag får en tid där då och en läkare som verkligen kan med min sjukdom! Annars får jag byta vårdcentral igen! 

Jag försöker uppdatera min blogg så ofta jag kan och när jag kommer på något bra att skriva. 

Det är skönt att promenera när det är vackert väder då kommer jag verkligen på vad jag ska skriva om...rensar liksom tankarna och sen skriver jag ner det i denna blogg.

Har tänkt att jag ska köra live en dag på fb men absolut inte offentligt då vissa kan börja gnälla och trycka ner mig pga det jag kommer att berätta om...eller så kör jag offentligt...Får se hur det blir. 

Ska försöka handla julklappar och julgodis denna månad..Det går så fort nu så jag hinner knappt med...Snart vänder det igen. den 21.a december är det vintersolståndet och då vänder det och blir ljusare igen.

Förhoppningsvis ska jag besikta bilen på tisdag, hoppas verkligen att den går igenom men det tror jag. Hade iofs kunnat rullat in den för länge sen men mina sommardäck skulle inte gå igenom besiktningen därför ska jag sätta på vinterdäcken på lördag är ju ändå dags för det nu. Börjar bli kallt på morgonarna, i morse va det bara 2 grader. 

Inatt kunde det bli frost. Härligt på ett sätt men tråkigt ändå. Blir så kallt. 

Hoppas verkligen att mötet kommer att gå bra imorgon. Jag gruvar mig så inför det. Känner mig orolig. 

//Mia

Jag förstår inte hur de flesta människor klarar av att arbeta heltid. Jag blir trött på 5 timmar...det är knappt jag klarar det men det fungerar. 

Jag funderar om jag skulle klara av att arbeta 5 timmar/dag varje dag...alltså måndag-fredag. Kanske ett tag men inte i längden. 

När jag mådde som sämst jobbade jag på att gå i pension..att bli sjukpensionär. Det va verkligen tur att jag inte gjorde det då jag idag mår betydligt bättre än vad jag gjort på länge. Men jag är fortfarande inte helt frisk och det tror jag att jag inte kommer att bli heller! Har kämpat med min sjukdom i 16 år nu. Första gången jag fick detta så förstod jag inte att jag va sjuk utan körde på ändå...arbetade skift, det klarade jag inte av så jag sade upp mig och blev arbetslös. Började arbeta igen efter några månader, det fungerade en tid..sen sade jag upp mig därifrån...Blev arbetslös...hittade ett annat ställe där jag trivdes som f*n på. Där arbetade jag från 2007-2008 då företaget gick i konkurs. Hade mycket problem då och umgicks helt med fel folk så jag flyttade till annan ort neråt i Sverige. Men där blev jag sjuk, både av storstadstressen och stressen i hemmet. Flyttade då hem. Började sakta må bättre..Men 2012 blev det samma skit igen! Tvätta,städa,arbeta,ta hand om djuren - fick ingen hjälp av sambon. När jag frågade om han ville hjälpa till smällde han igen dörren rakt framför mig och sa att jag skulle sluta gnälla?? Det va en enkel fråga?!?!?! Usch! Vilket helvete jag har haft. Så skönt att jag är fri från det nu. Nu och för alltid! 

Det finns en person som kommer och hälsar på, på jobbet ibland (Han ska börja hos oss i November har han sagt - får verkligen hoppas att det blir så). Han är så fruktansvärt snäll och sprallig och sånt gillar jag! Enda tråkiga är att han ska prata sport med varenda person han möter på jobbet. Hahaha. Men absolut ingen jag skulle vilja ha ett förhållande med. Vän absolut men inget mer! 

Annars har vi en riktigt härlig sommardag här idag, varma vindar och klarblå himmel med gula höstlöv. 

Har varit helt fantastiskt att arbeta idag. 

Fick reda på igår att en person jag känner är tillsammans med en tant som är 64 år...Själv är han 31...Det är väl lite väl det..Visst kärleken har ingen ålder, men när ens partner är äldre än sina föräldrar då kan man ju liksom tänka till lite tycker jag...Men jag hoppas verkligen att han är snäll mot henne, men det har jag visserligen svårt att tro eftersom han inte har varit snäll mot sina andra partners. Misshandel,ofredande m.m...och polisen gör ingenting. 

Jag ångrar verkligen att jag inte ringde polisen på en gång då misshandeln pågick men man har svårt att tänka i sådana situationer.,,man tänker inte klart och man är rädd. 

Har fortfarande känningar utav misshandeln uppe på huvudet när jag känner där...men ingenting som syns tror jag.

Nu blir det promenad ut i det vackra vädret.

//Mia

Äntligen hemma efter en tur till Ullared - Hittade väldigt mycket kläder till väldigt bra pris! 

Funderar på att åka dit över dagen en dag och bara handla och sen åka hem igen. Det tog 6 timmar för oss att åka hem men då stannde vi just ingenting heller några fåtal stopp. Vi stannade vid Stora Hammarsundet vid Vättern en stund, det är väldigt fint där. 

Jag förstår mig inte på vissa människor som skriver och skriver hela tiden...måste jag vara tillgänglig 24/7 för att folk ska bli nöjda? Jag har ett liv och kanske inte kan/orkar svara på en gång! 

Jag såg en väldigt intressant artikel imorse som ni kan läsa om här ----> http://jessicaalmenas.se/2017/10/06/efter-utmattningen/ Så sant! 

Ta er tid att läsa denna text om just utmattningssyndrom - det är precis så det är. 

Det är lika för mig åren 2009-2010,2011,2015 och delar av våren 2016 är helt svarta för mig...kommer inte ihåg vad som hände/vad jag gjorde. Hade jag inte skrivit dagbok hade jag inte alls kommit ihåg vad som hände överhuvudtaget...Ibland går jag tillbaka och läser vad som hände.

Satt och tänkte på lite saker igår om att jag har världens bästa vänner som får mig att må bra. 

Mitt självförtroende som mina ex har tryckt ner och gjort så det har försvunnit har en viss person som betyder väldigt mycket för mig byggt upp på bara 1 år. 

Äh...kommer inte på något mer att skriva. Hörs Hej. 

//Mia 

Snart är det dags för en liten minisemester är väldigt skönt att åka iväg. Bara koppla bort allt som har med jobb,vardagsliv m.m att göra bara ha det mysigt och njuta. 

Jag och en som jag har varit ovän med blev vänner igår..eller vänner och vänner...vi får se hur det blir från min sida, han vill mer men inte jag och jag är rädd att vår vänskap inte kommer att fungera pga det men det visar sig när/om vi träffas eller inte som jag känner just nu har jag absolut ingen lust att träffa honom. 

Jag läste igenom gamla mail jag har på fb sen några år tillbaka. Haha va nästan skrattretande att läsa. Tänk att två människor kan vara så envisa och fylld med så mycket hat mot en helt okänd människa...men men..Kul att läsa i alla fall. 

Jag sitter nästan varje dag på blocket och letar efter marsvin...saknar deras Qi QI QI när det är gurka/grönsaker/hö/mat på gång, men jag har inte hittat några som jag vill ha riktigt och det kommer att ta tid. Men om jag skaffar marsvin så kommer väl fågeln att härma deras ljud till slut då har jag tre marsvin hahaha. Men jag ska ha 2 stycken. Då det är lag på att marsvin ska vara 2 då de är flockdjur!

Min ena kanin börjar bli tam också - han kommer fram mer och mer och sträcker sig mot buren när det vankas mat eller när jag närmar mig...trodde först att det va något fel på honom då han var så rädd men när jag hade haft honom ett tag fick jag veta att det va barn som hade använt honom som leksak och att han hade blivit slagen, tänkte först sälja honom men han är otroligt söt med sin wienerteckning och blå ögon så han får stanna.

Det finns människor som har varit arga på mig pga mina djur...men har fått veta i efterhand att det bara har varit avundsjuka.

Det finns människor som har/är arga på mig men bara ren avundsjuka...förstår inte. 

Läste i mailen på fb där 2 stycken spyr galla över mig men jag bryr mig inte. De är dom som är svaga inte jag! Inte längre i alla fall. Jag har varit väldigt svag...fruktansvärt svag genom allting. Men nu är jag starkare än vad jag varit på mycket länge. Inte helt stark. Men betydligt mycket starkare än förr.

Jag har några drömmar som jag vill genomföra i livet och det är: 

1. Ta hand om smådjur som ingen vill ha.

2. Hjälpa mobbade människor/barn. 
3. Flytta (I alla fall resa till Australien.

Det kommer jag att göra också speciellt nummer 3. Men det blir sen när inte mina föräldrar lever längre. Vad ska jag göra här då? Då ska jag sälja allt jag äger och har i möbelväg och när jag har fått in tillräckligt med pengar då sticker jag. Men hur länge kan det dröja? Minst 30 år i alla fall...kanske. 

Det är redan oktober om ca 2 månader vänder det och blir ljusare. (Vintersolståndet). Tiden går så otroligt fort. 

Nu ska jag lägga mig i ett varmt härligt bad...eller om jag ska bära ner soffan till förrådet...det kommer en ny soffa imorgon så tar jag mitt bad imorgon efter jobbet istället. 

//Mia

..Om tråkigheter så nu blir det lite roligheter också. :-) 

Snart är det dags för en liten semestertripp söderöver ska bli riktigt skönt att komma iväg. ÄNTLIGEN!!! 

Till helgen blir det nog också en väldigt liten semestertripp ut på landet. .-)

Försöker sälja lite allt möjligt som jag inte behöver...En svart matta med kurbitsmotiv, en usb-högtalare, en giganstisk pressening och en elektrisk potatisskalare. :-)

Läser på allt jag kan hitta om Australien - jag vill och jag ska dit! 

Min bror frågade idag om det va en person som hade rymt från ett mentalsjukhus för svårt psykiskt sjuka (Kan inte skriva allt) men haha det kan vara så som den personen håller på. 

//Mialuss

Jag har blivit nedtryckt till botten utav de flesta av mina förhållanden, det började när jag va 18 år träffade då en kille på chatprogammet mirc. Vi chattade en tid och träffades efter en tid och vi blev tillsammans. Va tillsammans i 3 år. En gång i början av vårat förhållande stängde han in mig i en skrubb för att jag inte nådde upp till en madrass som låg högt upp på en hylla i den skrubben...en annan gång va vi hemma hos honom, vi gick ut på balkongen för att han skulle röka och då slog han till mig helt utan anledning....

Sen blev det mer och mer misshandel psykiskt. Jag åkte hem en söndag och hade inte plockat ihop madrassen som jag inte ens hade legat på utan hans kompis hade legat på den...ändå va det jag som fick tjata på mina föräldrar om att jag skulle åka upp till honom för att jag hade "glömt" något men det va bara för att rulla ihop en madrass...trots att jag inte mådde bra den dagen.

När jag hade 40 graders feber skulle vi ut och gå mitt i iskalla vintern...tyckte hans mamma och han.

Jag fick inte äta frukost för då blev jag tjock utan måste ut och springa först....

Jag fick inte vara hemma hos mig och mina föräldrar när jag mådde dåligt utan skulle alltid vara med honom.

När jag skaffade egen lägenhet va det fel och när jag skaffade en ödla va det fel för att han sa att han va allergisk mot pälsdjur.

När det va slut mellan oss skaffade jag en hund och en natt hade hon fått något i örat så jag gick upp och försökte hjälpa henne och jag chattade med honom dagen efter och han frågade hur det va med mig och jag sa att jag va trött, han frågade varför...då sa jag som det va att hunden hade fått nå skit i örat och behövde hjälp...då skrev han...Är det inte lika bra att ni gör er av med den där hunden när den bara orsakar problem...sen blockade han mig....Idiot!

Men nu börjar jag känna mig starkare än på mycket länge..I alla fall känns det så idag,just nu.

Det börjar gå framåt...förutom att jag har vissa psykiskt sjuka människor efter mig...men vet ej vad jag ska göra med de...polisen gör ju ingenting...känns inge kul att anmäla människorna heller....Men får väl se hur länge jag står ut att ha det så....Det kanske blir lugnt nån gång men det är väl att hoppas för mycket..eller?