Min dator är väldigt knepig! Den öppnar nya sidor och raderar texten som jag har skrivit här, får se om det går den här gången då, det är drygt när jag har skrivit långa inlägg.

Idag har jag och maken varit tillsammans i 1 år. Det ska vi fira med att äta julbord senare ikväll.

Det kommer lite bilder ifrån julbordet vid tillfälle. Men det blir tyvärr lösenordsskyddat,

På dagen händer väl inte så mycket vad jag vet.

Imorgon är det 1.a advent, det går så otroligt fort..va inte länge sedan det va sommar. Snart är det sommar igen.

Kommer inte på något vettigt att skriva idag så jag avslutar detta nu. Kanske kommer mer imorgon.

Ha en fortsatt trevlig dag!

Jag funderar på att hjälpa mobbade barn i skolorna.

Jag har ett barn i släkten som blir mobbad i skolan och det är så fruktansvärt hemskt att höra.

Varför mobbar andra barn? Är inte alla lika mycket värda?

Skolan gör ingenting. Föräldrarna till detta barn har varit i kontakt med skolan men skolan gör ingenting..de bara blundar för problemet. Föräldrarna till barnen som mobbar de blundar också för problemet.

Om du hittar en skrynklig 100 kronors sedel på gatan, visst plockar du upp den då och handlar för den?

Den har inte förlorat sitt värde, mobbade barn känner sig värdelösa pga att de blir mobbade.

Det kan t.o.m gå så långt att det slutar med självmord, då är det på sätt och vis er mobbare som är skyldigt till detta barns död. Tänker ni på det??

Att en mobbare kan knäcka ett annat barn så djupt så det leder till självmord för att detta barn inte orkar leva längre för att hen inte vill bli mobbad längre tänker ni på det ni som mobbar??

En sak till som irriterar mig är otrogna svin.

Varför går ni bakom ryggen på er respektive?

Förstår ni inte att otrohet sårar så oerhört mycket?

Det är bättre att hålla sig till sanningen istället för att ljuga.

Sanningen kommer fram förr eller senare.

Hur ställer ni er då? När er respektive konfronterar er med sanningen, fortsätter ni ljuga eller lägger korten på bordet?

En del säger sanningen, en del fortsätter att ljuga. Det är så lågt att fortsätta ljuga när respektive vet sanningen. 

Varför fortsätta ljuga då?

Och ni som håller på med den andres respektive, varför vill ni förstöra för den ovetande partnern?

Varför säger ni inte bara åt personen att sluta eftersom hen redan har förhållande?

Det är lika svinigt det.

När partnern konfronterar er med sanningen så säger säkert ni att det kommer aldrig hända igen.

Det går en tid och samma sak händer...igen, igen och åter igen.

Till slut är partnern så nere att det inte går att reparera förhållandet hur gärna ni än ber och bönar. 

Det va sista gången..Men det är verkligen inte sista gången. Det händer igen! 

Jag bara undrar varför?!

Sen finns det folk som ljuger också. Inte bara för sina partners utan för alla eller för en del.

Varför ska det vara bra för?

Sanningen kommer fram förr eller senare ändå.

Va ärlig från början så blir det bra!