Jag går nu ett program genom arbetsförmedlingen som heter Steg till arbete och de coucher som finns där behandlar oss som barn! Vi får inte bestämma vart vi vill arbetsträna utan så fort man är på studiebesök då ska man vara på den platsen! Jag vill inte alls arbeta med det där jag ska börja, utan jag är utbildad inom handel men ska inte arbetsträna på en sådan plats som typ affär, näe då ska jag arbetsträna på något annat istället där arbetsförmedlingen tycker att jag ska vara  

Mitt liv har inte varit helt enkelt heller...i grundskolan var det inte jätte enkelt, jag blev mobbad i hela låg och mellanstadiet. Högstadiet blev det lite enklare men jag hade svårt för ämnena och gick inte ut 9.an med betyg, jag gick aldrig gymnasiet för jag kom aldrig in, jag hade chans att komma in på estetiska programmet men där stoppade mina föräldrar mig - de tyckte inte att jag skulle åka på antagningsmottagning eller vad det heter, så den chansen missade jag, jag pluggade upp betygen senare och kom till slut in på Handelsprogrammet men gick bara 2 år. 

Va tillsammans med en kille i 3 år som inte var snäll mot mig, han misshandlade mig fysiskt och psykiskt. 

Jag gjorde slut. 

Träffade en ny efter en tid som var ganska snäll mot mig men vi passade inte riktigt ihop tyckte vi båda även det tog slut. Vi var tillsammans i 2 år ungefär. 

Träffade en annan kille efter en tid och han va verkligen inte snäll mot mig eller mina djur, där gjorde jag slut väldigt fort. 

Va singel i något år. 

Träffade en alkoholist som inte var snäll, jag tyckte att han var jätte snäll när han var nykter men när han drack blev han helt annorlunda och en person sa till mig alldeles nyligen: Det kanske va så att personen inte vågade visa vad han hade under ytan när han va nykter utan va tvungen att dricka alkohol för att visa sina dolda sidor. 

Jag gjorde slut efter några år. 

Träffade en annan kille efter några månader som var helt knäpp också hans familj. USCH.

Träffade en annan som misshandlade mig både fysiskt och psykiskt vi levde ihop i ca 1.5 år, jag gjorde slut. 

Levde ensam i några månader, träffade en ny man som var jätte snäll men som var alkoholist men han var verkligen jätte snäll. Vi har kontakt än idag. Jag gjorde slut för att han drack, inte för att han va dum eller så men han har en hemsk depression och mår psykiskt dåligt men han säger att han inte gör det. Jag vill hjälpa honom men svårt att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt själv. 

Nu lever jag med en helt underbar man som är jätte snäll på alla sätt och vis. 

Jag står under utredning hos psykatrin också angående om jag har ptsd eller något annat, jag och min nuvarande har skuldsanering och det är ett helvete för mig/oss men mest för mig, jag skulle verkligen vilja skriva ut mig från arbetsförmedlingen och bara leva på min sambo men tyvärr så går inte det just nu, men det ska verkligen bli skönt när skuldsaneringen är över så ska vi räkna på om jag kan bara vara hemma så lever vi på min mans lön men jag tror att vi kan det, det är många som gör så vad jag vet...i alla fall i det här länet. Just nu mår jag fruktansvärt dåligt psykiskt med tanke på hur arbetsförmedlingen behandlar oss arbetslösa, och går på helspänn hela dagarna och väntar på att arbetsförmedlingen ska ringa, jag vet att de inte kommer att göra det men OM..vad ska jag säga? Vad ska jag göra? USCH mår så fruktansvärt dåligt. 

Jag ska ju arbetsträna inom kort men jag har ingen möjlighet att vara på det stället jag ska vara på, pga att jag är helt slut i kroppen, har ont i överallt, dyskalkyli(Svårt för siffror), får inte bära, har fel på fötterna så jag kan inte gå eller stå för länge, problem med magen när det blir stressigt eller när jag blir kall, har ont i knäna ibland speciellt när jag går i trappor. 

Vad gör jag?

Tillråga på allt ska man bo granne med en barnfamilj där föräldrarna skriker på ungarna, föräldrarna smäller i dörrar, ungarna smäller i dörrar, ungarna skriker, föräldrarna skriker, från tidig morgon till sena kvällen, barnen är mellan nyfödd och 7 år, de är 4 stycken barn plus 2 föräldrar har klagat hos hyresvärden, han har sagt till dom 1 gång tidigare, men ingenting händer, det blir ingen bättring, soc har varit dit men de hade inget att anmärka på..konstigt tycker jag.